Tillbaka till Kommentarer

Faktaunderlag om drivmedlet diesel på den svenska marknaden

6 september, 2017 01:04 Kommentarer

Varken bensin eller diesel är längre per definition helt fossila drivmedel. Det finns både fossil bensin och diesel och förnybar bensin och diesel. I debatten talas det oftast om bensin och diesel som enbart fossilt – vilket är felaktigt.

I debatten hävdas också ofta att det finns fossilbilar vilket också är felaktigt. Det finns förbränningsmotorer, elmotorer och bränslecellsmotorer. Det är ursprunget för energikällan som avgör om det är fossil eller förnybar drift. Förbränningsmotor, oavsett om energikällan är fossil eller förnybar, släpper ut koldioxid, med skillnad att den förnybara koldioxiden på ett fördelaktigt sätt i en snabbare cykel binds tillbaka till den energikälla där den producerades exempelvis växten/trädet. Detta kan du läsa mer om på SPBI:s hemsida. Bland annat därför är biodrivmedel bättre att använda än fossila för klimatarbetet.

Då det inte finns någon möjlighet till exakt statistik kring i vilken sektor som dieselbränslet används i är all sådan statistik uppskattningar. Av dagens svenska dieselförsäljning används ca 25 % till personbilar, ca 55 % till tung trafik inklusive bussar och ca 20 % till arbetsfordon och andra användningsområden. Dieselförsäljningen är inte som bensin säsongsrelaterad utan mer kopplad till den ekonomiska konjunkturen. Under 2016 steg försäljningen svagt och uppgick till ca 5,9 miljoner m3.

Bensin och diesel kan produceras av såväl fossil råolja som hållbara förnybara råvaror. På samma sätt som gas och el kan bensin och diesel därmed vara av fossilt eller förnybart ursprung. Drivmedelsföretagen började redan 2006 på eget initiativ att blanda in den förnybara komponenten FAME i produkten diesel för att minska fossila växthusgasutsläpp. 2011 introducerades även HVO på den svenska marknaden som kan användas både som ”drop in” eller som höginblandat eller rent drivmedel.

HVO är en förkortning av hydrerad vegetabilisk olja och är en förnybar syntetisk diesel med i stort sett samma kemiska egenskaper som vanlig diesel och som antingen kan blandas in i fossil diesel eller köras som ren HVO 100. Under 2016 ökade försäljningen av HVO starkt och uppgick till 1,2 Miljoner m3. Huvuddelen av försäljningen under 2016 var HVO som blandades in i vanlig diesel s.k. ”drop in”. HVO minskar utsläppen av växthusgaser jämfört med fossil diesel och graden av växthusgasreduktionsförmågan (upp till 90 % minskning) är bl. a. beroende av vilken råvara som använts. Den lokala partikelproblematiken och utsläppen av kväveoxider kvarstår dock.

Under 2016 kom råvaran till den HVO som användes i Sverige från 19 % avfall från slakterier, 38 % från vegetabilisk eller animalisk avfallsolja, 7 % från råtallolja, 23 % PFAD (restprodukt från palmolja), 4 % från majs, 8 % från raps samt 1% från soja och korn. Den genomsnittliga växthusgasreduktionsförmågan uppgick under 2016 till ca 81,3 %.

Hur stor del av en liter diesel på drivmedelsstationerna som utgörs av förnybara komponenter skiljer sig åt mellan olika aktörer och drivmedelsstationer, men är i spannet mellan 20 % – 50 %. Dvs upp till hälften utgörs av förnybar komponent.

Produktion och efterfrågan på drivmedel styrs naturligt av vilken typ av fordon som finns på marknaden för att ta emot drivmedlen. Antalet dieselbilar i Sverige har ökat under de senaste åren. Då försäljningen av personbilar i hög grad är kopplad till vilka styrmedel politikerna använder sig av kan ökningen av dieselbilar i hög grad härledas till gällande styrmedel, där snåla, energieffektiva dieselbilar hade miljöklassdefinition och låg skatt under ett flertal år. Eftersom en bil finns kvar i marknaden och behöver drivmedel ca 17-19 år efter inköpet så är styrmedel för bilinköpet en viktig faktor för vilket drivmedel som säljs. Under 2016 uppgick antalet dieselbilar till ca 1,5 miljoner på de svenska vägarna. Utöver personbilar körs lastbilar, arbetsmaskiner och annan tung trafik på diesel.

Att på detta sätt använda biodrivmedel och byta ut fossila drivmedel till förnybara drivmedel för att minska utsläppen av fossila växthusgaser är ett framgångsrecept på många sätt, men det finns även utmaningar. Dessa utmaningar består bland annat i att råvaran till förnybara drivmedel är begränsad och att råvaran är dyrare samt att lokala emissioner inte alltid förbättras. Oklara kortsiktiga styrmedel på både nationell och EU-nivå utgör inte heller en god grund för ett långsiktigt investeringsklimat.

Politiska styrmedel är avgörande för att få en ökad användning av biodrivmedel. Idag är alla biodrivmedel betydligt dyrare än sina fossila motsvarigheter. I konkurrens med fossila drivmedel skulle biodrivmedlen därmed förlora, då betalningsviljan hos konsumenter och företag inte räcker till. Sverige har i hög grad använt skatter för att göra fossila drivmedel dyrare medan biodrivmedel har haft reducerad eller ingen skatt. Under 2018 planerar regeringen för ett nytt system för att sänka koldioxidutsläppen s.k. reduktionsplikt. Förslaget innebär en plikt för företagen som säljer drivmedel i Sverige att minska koldioxidutsläppen genom ökad inblandning av biodrivmedel. För att undvika problem med EU:s skattelagstiftning och statsstödsregler läggs full skatt på biodrivmedlet och den extra kostnaden tas ut av konsumenten.

Trots tuffa utmaningar har Sverige och drivmedelsbranschen gått i bräschen för utvecklingen mot mer biodrivmedel och ligger i topp i Europa.

Det framgångsfaktorerna bygger på i Sverige är till stor del på en progressiv drivmedelsbransch och politiska styrmedel. Genom att man kan använda befintliga fordon och därmed inte behöver byta ut bilparken, utan kunden kan tanka upp till 50 % biodrivmedel i diesel, utan att göra något val är systemet mycket kostnadseffektivt. Dessutom finns redan en väl fungerande infrastruktur utan att behöva göra nya stora investeringar. Vi har en innovativ och engagerad drivmedelsindustri som ser framtidens behov och anpassar sin affär för att nå klimat- och miljömål. Det har varit möjligt att använda ett brett spektrum av hållbara råvaror i produktionen. I Sverige finns en industri som arbetar för en hållbar och ökad produktion av biodrivmedel för den svenska och utländska marknaden.

Det kommer att finnas utmaningar även i framtiden vad gäller dieselbränslet och framför allt hur man kan förbättra utsläppen av lokala emissioner och partiklar. De stora fördelarna med att kunna sänka koldioxidutsläppen direkt i befintlig fordonspark och genom befintlig infrastruktur kvarstår.

Har du andra frågor om dieselanvändning, marknaden eller om produkter, kontakta gärna SPBI