Tillbaka till faktadatabasen

Bensin

Allmänt
Lagstiftning för svensk bensinkvalitet utgår från det i svensk lagstiftning implementerade Europeiska Bränslekvalitetsdirektivet (98/70/EG). All BLYFRI 95 har idag upp till 5 %volym (%v) etanol (E5) och förekommer även i BLYFRI 98 upp till 5%v. Etanol har mycket bra förbränningsegenskaper och passar därför utmärkt som förnybar komponent i bensin utan att anpassning av motorer behöver göras. Att köra på bensin med inblandad etanol är ingen skillnad mot motsvarande bensin utan etanolinnehåll. Etanol ger bensin ett inbyggt frysskydd vilket gör att K-sprit inte behöver tillsättas bensin.

Sedan 1 maj 2011 ger implementeringen av Bränslekvalitetsdirektivet senaste uppdatering i 2009/30/EU i svenska drivmedelslagen SFS 2011:319 möjlighet till en inblandningen av etanol i bensin upp till 10 %v ( E10). Huvuddelen av fordonsflottan med vanliga bensinmotorer kan köra på E10 men det finns undantag. Så kallade Flexifuel-bilar kan köra på E10 samt även alla blandningar av bensin och etanol E85 enligt tillverkarnas instruktioner. Som konsument gäller det att konsultera sin instruktionsbok eller sin leverantör.På Bil Swedens hemsida kan du hitta information om de fordon som kan köra på E10. http://www.bilsweden.se/publikationer/aktuellt/vilka-bilar-kan-koras-pa-e10.
I Sverige är E10 bensin ännu inte införd. Vid ett införande av E10 kommer pumparna att märkas upp med E10. Ett införande kommer också föregås av en informationsinsats för konsument.

Bensinens grundläggande egenskaper, som drivmedel i så kallade ottomotorer, är att den ska förångas och blandas med luft för att bilda en brännbar gasblandning och att blandningen ska brinna jämnt utan att detonera. Bensin tillsätts i en luftström i motorns insugningssystem, antingen i en förgasare eller genom att bensinen sprutas in med injektorer. Bensinen ska förgasas lätt och det ska finnas rätt mängd bensin i förhållande till luftmängden. När all bensin som sprutats in har förångats bildas en antändbar gasblandning och förbränningen startas genom gnistan från tändstiftet antänder blandningen. Förbränningen sprider sig som en flamfront genom förbränningsrummet. Om gasblandningen, som ännu inte har nåtts av flamfronten, utsätts för hög temperatur och högt tryck så kan den självantända. Det kallas då att motorn knackar.

Kvalitet och Kemi
Bensin består av ett stort antal olika kolvätemolekyler vars specifikationer specificeras av kvalitetskraven på bensin (SS-EN 228:2013 ). Bensinens två grundläggande egenskaper är flyktighet och oktantal.
Kvalitetskraven på bensin är många och syftar till att en energirik, homogen produkt säljs på stationerna oavsett vem och hur bensinen tillverkats.

Färdig bensin består av många blandningskomponenter, kanske upp till så många som 12 olika. Några av dessa komponenter kan vara utvalda syreinnehållande komponenter, s.k oxygenater. Andra komponenter kan vara alkylat, reformat, isomerat osv. Mer om vilka komponenter som blandas i färdig bensin beskrivs under Förädling, Oljeraffinaderiet.

Oxygenater
Vilka syreinnehållande komponenter som är tillåtna i bensin regleras i bränslekvalitetsdirektivet, 2009/30/EU.

Oktantal
Oktantalet hos bensinen är viktigt och anges med RON-talet (Research Octane Number) och är det som anges på pumpen vid stationen samt MON-talet (Motor Octane Number). BLYFRI 95 bensin ska ha ett lägsta RON om 95 medan BLYFRI 98 ska ha ett lägsta RON om just 98. MON-talet är lägre och används inte i detaljhandelsledet i Sverige. I USA däremot säljs bensin enligt ett oktantal som är medelvärdet av både RON och MON och därför ser det ut som om USA kör med klart lägre oktantal än Sverige, men så är alltså inte fallet.

Oktantalet definierar knackningsresistensen. Olika typer av kolföreningar har olika oktantal. Referenskolväten för oktantal är dels en förgrenad paraffin, iso-oktan, som har fått oktanvärdet 100, och dels en rak paraffin, n-heptan, som har fått oktanvärdet 0. Bensin som i en testmotor knackar lika mycket som en blandning av 95 %vol iso-oktan och 5 %vol n-heptan har oktantalet RON 95.

Flyktighet
Flyktigheten står för bensinens förångningsegenskaper, som normalt definieras med en destillationskurva och krav på ett maximalt och minimi ångtryck vid vissa betingelser. Kravet på det högsta ångtrycket är lägre på sommaren för att undvika avdunstning till luft och motorproblem med ånglås i äldre fordon medan ångtrycket är högre på vintern för att förbättra motorns förmåga till kallstart.

Kokpunktsintervall
Bensin har ett kokpunktsintervall mellan 25- 205/210oC bestående av en kolvätekedja med mellan 4 och 12 kolatomer (C4-C12). C4 är butan och halten av detta i bensinen bestämmer till stor del dess flyktighet och ångtryck. Fördelningen av olika kolväten är 30-60% paraffiner, 0-5% naftener, 0-13% olefiner, max 35% aromater, bensen max 1% och mellan 0-22% av tillåtna oxygenater angivna i lagstiftningen.

Miljöpåverkan
Blyfri bensin infördes 1985 för att möjliggöra introduktion av katalysatorer för avgasrening, då de förstörs av bly. 1988 infördes katalysatorer på frivillig basis och är sedan 1989 obligatorisk i alla nya fordon. Katalysatortekniken har medfört ökade krav på bensinkvaliteten. Tekniken är beroende av att förhållandet mellan luft och bensin är mycket noga reglerat. Därför styrs bränsle/luftförhållandet av en sensor i avgaserna den s.k. lambdasonden. Blyet hade också en smörjande effekt på de mjuka ventilsäten som då fanns i många bilmotorer. Dagens motorer är fullt ut anpassade till blyfri bensin och behöver inte någon smörjande effekt av drivmedlet. För äldre fordon med mjuka ventilsäten finns det tillsatsmedel som ger smörjning att köpa på stationen och som tillsätts vid tankning. Bly i bensinen togs bort i bensin 1994 och förbjöds i bensin 1 mars 1995.

Även svavelhalten har drivits nedåt pga av katalysatortekniken, övrig teknikutveckling av motorer och annan fordonsutrustning samt miljöhänsyn, vilket hjälper till att förhindra försurning.

Hälsoeffekter
Tillåtna halten bensen, en känd cancerogen, har också ur hälsosynpunkt minskats genom att investera i bensensänkande raffinaderiutrustning. Bensin av miljöklass 1 infördes i Sverige i två steg under åren 1998 – 2000.

Historik blyhalt i bensin
Blyhalter i bensin har reglerats i svensk lagstiftning enligt följande ungefärliga tidsskala:
•1970 – max 0,7 g/l
•1973 – max 0,4 g/l
•1980 – max 0,15 g/l för regular, premium kvar på 0,4 g/l
•1981 – max 0,15 g/l även för premium
•1986 – blyad regularbensin förbjuds, dagens oblyade BLYFRI 95 introduceras
•1 mars 1995 – blyförbud i all motorbensin

Historik svavelhalt i bensin
Svavelhalten i bensin har reglerats i svensk lagstiftning enligt följande ungefärliga tidsskala:
• olika kvaliteter inklusive sådan med upp till 300 mg/kg svavel.
• 1998 – max 100 mg/kg svavel
• 2000 – max 50 mg/kg svavel, nya krav i hela EU
• 2005 – max 10 mg/kg svavel. Sedan 2009 är all bensin inom EU max 10 mg/kg svavel.

Historik bensenhalt i bensin
Bensenhalten i bensin har reglerats i svensk lagstiftning enligt följande ungefärliga tidsskala:
• – max 5 %v bensen
• 1998 – max 2 %v bensen
• 2000 – max 1 %v bensen.
Sedan 2009 är all bensin inom EU max 1 %v bensen.

Lagkrav bensinkvalitet
För att illustrera de specifikationskrav som ställs på bensin enligt gällande lagstiftning har SPBI sammanställt följande tabell:

bensintabell

 

Säkerhetsdatablad (SDB), Safety Data Sheet (SDS) på engelska för dessa hänvisas till SPBIs medlemsföretags hemsidor. Detta då ändringsarbete sker kontinuerligt och beroende på användning varierar beskrivning av riskscenarier.


Råvaror och Produktionsvägar

Produktionsvägarna för de material som ingår som komponenter i bensin finns beskrivna under Förädling.