Miljöpåverkan vid förbränning & hantering

Användningen av oljeprodukter som bensin, diesel och eldningsolja kan påverka miljön på två olika sätt:

Förbränning

Hur vår energianvändning påverkar miljön beror på hur mycket energi som förbrukas, vilken typ av energi som används och vilken teknik som används för att omvandla energin.

Vid förbränning av alla bränslen och drivmedel frigörs lagrat kol ur bränslet. Det bildar i sin tur växthusgasen koldioxid som påverkar klimatet. Förbränningen kan också frigöra andra skadliga ämnen som kväveoxider, kolmonoxid, svavel och bly som också påverkar miljön.

Hur stor den här påverkan blir beror därför på hur mycket bränsle som används, den mängd lagrat kol som frigörs och hur väl det förbränns. Här finns en stor skillnad mellan fossila och förnybara drivmedel. Fossila bränslen frigör kol som legat lagrat i miljontals år. De förnybara bränslena släpper däremot ut kol med betydligt kortare omloppstid vilket kan motverkas genom plantering av ny växtlighet. På det sättet skapas en bättre balans mellan utsläpp och lagring av kol.

Hantering

Vid utvinning, transport och hantering av oljeprodukter finns alltid en risk att det sker olyckor. Det kan exempelvis bero på utsläpp, bränder och spill.

I Sverige finns ett väl utvecklat säkerhetstänkande som medför att vi hittills har varit förskonade från den här typen av händelser. Här finns också ett övergripande system för återvinning av olika oljeprodukter.


Minskad miljöpåverkan vid förbränning

SPBI och dess medlemsföretag anser att miljöpåverkan från förbränning kan minskas på följande sätt:

Effektivare användning

Det enskilt effektivaste sättet att minska alla olika utsläpp är att använda en mindre mäng bränsle. Energieffektivisering av bilar, flygplan och byggnader blir därför allt mer betydelsefullt. Som exempel kör vi i Sverige, enligt Naturvårdsverket, Europas mest bränsleslukande bilar. Idag utvecklas motorer som kan erbjuda betydligt bättre effekt till en mindre mängd förbrukat bränsle vilket SPBI anser har en avgörande betydelse på miljön.

Nya drivmedel och bränslen

SPBI välkomnar initiativ för utveckling av hållbara förnybara bränslen som kan minska fossila alternativs klimatpåverkan, inte minst inom transportsektorn. Den största utmaningen är att kunna skapa storskaliga produktionslösningar där hela tillverkningskedjan totalt ger en minskad energiförbrukning och minskade utsläpp av såväl koldioxid som övriga skadliga ämnen.

Ökad inblandning

Eftersom det idag inte finns någon storskalig lösning som på en gång kan kan ersätta hela vårt behov av oljeprodukter förespråkar SPBI en ökad inblandning av biobränslen enligt EU:s förslag om upp till 10 procent etanol i bensin och 7 procent FAME i diesel.

Bättre rening

Kopplat till en bättre förbränning finns behovet av bättre reningsmetoder. Exempelvis har katalysatorn inneburit en minskad lokal och regional påverkan genom att kraftigt reducera utsläpp av bland annat kväveoxider och kolmonoxid.


Minskad miljöpåverkan vid hantering

SPBI och dess medlemsföretag arbetar aktivt för en säkrare hantering av branschens produkter på bland annat följande sätt:

SMC

Oljebolagen bildade 1994 Släckmedelscentralen AB (SMC) med syftet att förebygga och släcka bränder vid oljedepåer. SMC tillhandahåller utrustning, taktik och utbildningar för att tillsammans med Räddningstjänsterna på fyra depåorter i Sverige kunna hantera en cisternbrand var som helst i landet. Utöver oljebolagen kan också andra företag hanterar petroleumprodukter teckna samarbetsavtal med SMC.

SPIMFAB

Antalet drivmedelsstationer har minskat med flera tusen under senare år. Därför bildade oljebolagen 1997 SPBI Miljösaneringsfond AB (SPIMFAB) för att identifiera, undersöka och vid behov sanera de nedlagda stationera. Arbetet genomförs idag i samarbete med Naturvårdsverket och Sveriges Kommuner och Landsting som tillsammans har träffat en överenskommelse om ett åtgärdsprogram.

Varje år undersöks 300 – 400 fastigheter och ungefär 40 procent av de anläggningarna genomgår någon typ av sanering. Kostnaden av verksamheten uppgår årligen till runt 100 miljoner kronor.