Arkiv
- maj 2012
- april 2012
- mars 2012
- februari 2012
- januari 2012
- december 2011
- november 2011
- oktober 2011
- september 2011
- augusti 2011
- juli 2011
- juni 2011
- maj 2011
- april 2011
- mars 2011
- februari 2011
- januari 2011
- december 2010
- november 2010
- oktober 2010
- september 2010
- augusti 2010
- juli 2010
- juni 2010
- maj 2010
- april 2010
- mars 2010
- februari 2010
- januari 2010
- december 2009
- november 2009
- oktober 2009
- september 2009
- mars 2009
- februari 2009
SPI kommenterar krav på etanolbränslet E85
| Standardisering De fordonsbränslen som finns på den svenska marknaden är noggrant reglerade för att kunna passa alla inblandade parter som fordonstillverkare, drivmedelstillverkare, myndigheter och andra intressenter. Bränslena måste självfallet gå att tillverka och de måste också fungera i de fordon de är avsedda för. För att säkerställa det finns sedan länge väl etablerade rutiner. Drivmedel kan antingen vara anpassade enligt svensk standard eller Europastandard. Europastandard finns för bensin och diesel och svensk standard finns för bl. a. Diesel miljöklass 1, Bensin miljöklass 1 och Etanol E85. För fördjupning i ämnet rekommenderas Standardisering i Sverige, SIS, hemsidor. http://www.sis.se/DesktopDefault.aspx? http://www.sis.se/DesktopDefault.aspx? http://www.sis.se/DesktopDefault.aspx?tabname=%40Projekt&PROJID=2085 Fordonstillverkare, drivmedelstillverkare, myndigheter och andra intressenter arbetar tillsammans med att fastlägga de krav som respektive part har på den kommande standarden för att den skall kunna fungera. I fallet med Etanol E85 har bilindustrin med sina fem platser i arbetsgruppen fullständiga möjligheter att påverka bränslets egenskaper och i praktiken stoppa ett bränsle som man menar inte uppfyller kraven. |
|
| Hantering av misstanke om sulfater Under senvåren 2010 kontaktades SPI av representanter från bilindustrin med anledning av en misstanke om att sulfater i drivmedlet kunde betyda risk för avsättning på insprutningsdetaljer. I en snabb process kom de svenska drivmedelsleverantörerna och bilindustrin överens om två omedelbara åtgärder för att råda bot mot den välgrundade misstanken att sulfathalter överstigande 4 ppm (4 tusendels gram per kilo) kan leda till beläggningar och därmed driftproblem. Dels införde de svenska drivmedelsleverantörerna omedelbart ett krav på max 4 ppm sulfater för leverans av Etanol E85 ut till bensinstationer. I tillägg initierade SPI och BIL Sweden en process för att revidera den svenska standarden för Etanol E85 för att inkludera en specifikation för sulfater. Standardiseringsarbete sker inom SIS, Standardisering i Sverige, i enlighet med fördjupningsinformationen ovan. |
|
| Tidigare kännedom om sulfater Det har i media framkommit uppgifter om att kunskapen om att sulfater i bränslet kan betyda risk för avsättning på insprutningsdetaljer har varit känt i bilindustrin sedan flera år. SPI har inte haft kunskap om detta och fick tillgång till det underliggande tekniska dokumentet i början av juni 2010. I den mån denna kunskap har funnits inom bilindustrin eller hos någon annan part i standardiseringsarbetet har den inte förts fram under arbetet och framtagandet av den svenska standarden för Etanol E85. Bilindustrin har inte heller initierat någon uppdatering av den svenska standarden för att reglera sulfathalten. |
|
| Etanolens ursprung Det har framställts som att problemet med sulfater har uppstått som en konsekvens av inköp av etanol från nya marknader som har varit av sämre kvalitet från nya marknader. Det är SPI: s uppfattning att huvuddelen av den etanol avsedd för drivmedel som har köpts in till Sverige har kommit ifrån Brasilien, sockerrörsetanol och från Sverige, spannmålsetanol. Även europeisk etanol och då främst spannmålsetanol har också förekommit. Etanol för drivmedelsändamål köps in efter specifikation där sulfater aldrig har varit specificerad eftersom de inte ingår i kraven för svensk standard för Etanol E85. |
|
| Konsumentverket Det har hävdats att Konsumentverket har tagit ställning till ansvarfrågan. SPI har varit i kontakt med Konsumentverket som entydigt säger att verket inte har yttrat sig i ansvarsfrågan. Fortsatt dialog |

Få svar på alla dina frågor i vår faktadatabas