Ståndpunkt: Fordonsgas

Fordonsgas är en del i den svenska drivmedelsbalansen och ligger på en nivå på ca 0,5 % och består enligt Energigas Sverige av ca 65 % biogas och 35 % naturgas hösten 2010.

Användning av biogas istället för bensin eller diesel ger i varierande grad lägre koldioxidutsläpp beroende på hur den tillverkas och vilka växthusgasemissioner som undviks genom produktionen. Den stora positiva effekten av biogasanvändning ur klimatperspektiv ligger i att förhindra utsläpp av metan som är en ca 23 gånger kraftfullare växthusgas än koldioxid. Utsläpp av metan från kommunala avloppsreningsverk är idag låg då metangasen antingen används eller skiljs av via fackling och övergår då till koldioxid. Framställning av metangas genom rötning med gödsel och avfallsdeponier som bas leder till en kraftig minskning av metangasutsläpp och har en högre klimateffekt då metangas annars läcker ut. Biogas framställd via förgasningsteknik från t.ex. biomassa är inte lika fördelaktig ur ett klimatperspektiv . Sammantaget är fördelarna utifrån ett klimatperspektiv olika höga och varierande utifrån basen för framställningen.

Den totalt beräknade potentialen biogas varierar mellan olika författare. Energimyndigheten har i sin rapport ”Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi” redovisat en tekniskt möjlig potential för biogas via rötning på 16 TWh varav en del används redan idag. Av den totala potentialen på 16 Twh har ca 3-4 Twh sitt ursprung i avloppsslam, gödsel och liknande metangaskällor med den största reduktionspotentialen. Den totala användningen av de fossila drivmedlen bensin och diesel uppgår till 90 TWh 2009.

De investeringar som krävs för att producera och uppgradera biogas till drivmedel är generellt höga i förhållande till andra drivmedel.  Biogas från framför allt rötning kan inte heller användas som drivmedel utan uppgradering. Framställningskostnaden och klimatnyttan varierar kraftigt mellan olika typer av produktionsmetoder och vilken produktionsbas som används. Det här innebär att generella produktionsstöd och subventioner är mindre lämpliga som styrmedel. I och med den höga uppgraderingskostnaden för biogas till fordonsgas är användningen av biogas till uppvärmnings- och elproduktionsändamål mer samhällsekonomiskt lönsam. Om särskilda krav föreligger, som exempelvis minskning av partikelutsläpp i stadsmiljöer, är det mer relevant att använda biogasen i transportsektorn. Stadsbussar med få drivmedelsdepåer kan lyftas fram som exempel.

Även i distributionsledet är kostnaderna höga. Den svenska och internationella drivmedeldistributionen är baserad på vätskebaserade produkter med många miljarder investerade under många år. En investering i en fordonsgasanläggning i distributionsledet är exempelvis ca tio gånger dyrare än motsvarande för ett vätskebaserat drivmedel vare sig det är förnybart eller fossilt. Sammantaget är kostnaden för att använda biogasen i transportsektorn mycket hög och klart högre än i kraftvärmesektorn. Energimyndigheten anger en ökning på 3 till 5 gånger. Mot bakgrund av bränslets låga energitäthet kommer det dessutom att ställa krav på fler tankställen. Man måste dessutom beakta bränslets långsiktiga relativa konkurrenskraft då erfarenheten visar att bränslen som inte har en egen relativ konkurrenskraft riskerar att mycket snabbt försvinna när subventionerna tas bort.

Kvaliteten och på bränslet är viktig då det skall fungera i bilpark med allt större krav på avgasrening och energieffektivitet och är betydligt känsligare för avvikelser än större förbränningsanläggningar. En utveckling med mycket småskalig produktion skapar fler möjligheter till felkällor.

Sammantaget menar SPBI att det ur ett klimatperspektiv är mycket viktigt att ta tillvara den del av biogasen som ger de största klimatmässiga fördelarna och att samhällets resurser i första hand skall riktas dit. Först i andra hand kan den del av biogasen som har ett annat ursprung komma i fråga och då i ekonomisk, klimat och miljömässig konkurrens med andra energislag. Mot bakgrund av den idag låga potentialen och de höga kostnaderna är det avsevärt mer fördelaktigt att använda biogasen i kraftvärmesektorn. I den mån det ur andra perspektiv är fördelaktigt att använda biogas i transportsektorn borde den i första hand användas i fordonsflottor.  Eftersom framtiden kräver att transportsektorn tar ett större ansvar för koldioxidutsläppen har biogasen en roll att spela bland andra förnybara bränslen.