Prisrelationen mellan bensin och diesel


SPBI har under den senaste tiden fått många förfrågningar kring prisrelationen mellan bensin och diesel med anledning av att diesel har blivit dyrare än bensin vilket historiskt sett är ovanligt.

Bakgrunden till den förändrade situationen står att finna i de två fundamentala faktorerna tillgång och efterfrågan. Men för att få en djupare förståelse måste man gå till raffinaderiet och dess funktionalitet.

I ett raffinaderi värms råoljan upp och delas sedan upp i lättare och tyngre fraktioner i förhållande till råoljans naturliga egenskaper. Olika råoljor har olika egenskaper varför man i marknaden hela tiden pratar om olika sorters råolja. Efter det att man har delat upp råoljan i en första fraktionering kan man via olika typer av processteg dela upp återstoden från det första steget i lättare fraktioner. Inte ens om man försöker går det att raffinera fram enbart diesel. Råoljans naturliga egenskaper och raffinaderiprocessen ger att det blir bensin, diesel och andra petroleumprodukter vare sig man vill det eller ej. Investering i en produktionsprocess i ett raffinaderi syftar till att få en produktion av färdiga produkter som exempelvis bensin och diesel som möter den då rådande efterfrågan. När väl ett raffinaderi är färdigbyggt kan man inte justera den relationen mellan de olika produkterna annat än marginellt. De raffinaderier som finns i Europa idag är mestadels byggda före 1970-talet även om många har genomgått förändringar via tilläggsinvesteringar.

Efterfrågan på färdiga produkter har förändrats dramatiskt över de 40 – 50 år som har gått sedan de flesta raffinaderierna byggdes. Idag är exempelvis efterfrågan på viss tjockolja så låg att det pris man idag får ut för den färdiga produkten underskrider det pris som man betalar för råoljan.

Det senaste decenniets ekonomiska utveckling med stark frammarsch i Asien och en ökad transport av färdiga produkter har förskjutit efterfrågan mot en ökning av dieselanvändningen i världen. Man kan dessutom kombinera det med att konsumtionen av bensin minskar i hela västvärlden vilket spär på den relativa förändringen mellan bensin och diesel. Det är i sin tur kopplat till såväl energieffektivare bilar men också att intresset för dieselpersonbilar ökar kraftigt på bekostnad av bensindrivna bilar.

Produktionen av diesel i Europa möter inte den totala efterfrågan. Det underskott som Europa har importeras framför allt från Ryssland. Den omvända situationen gäller för bensinen där Europa har ett överskott som säljs framför allt till USA.

Introduktionen av biodrivmedel och då särskilt användningen av etanol som ersätter bensin förstärker den relativa förskjutningen mellan bensin och diesel. Av den globala andel som biodrivmedlen har idag står etanol för 80 % vilket minskar efterfrågan på bensin i jämförelse med dieseln.

Utöver de generella trenderna finns också säsongsmässiga variationer. Efterfrågan på bensin skiljer mellan sommar och vinter. Det skiljer sig även åt mellan länderna och är exempelvis ca 30 % i Sverige. Eftersom diesel tillhör den s.k. destillatgruppen påverkas den av efterfrågan på eldningsolja 1 (villaolja) för uppvärmnings- och processändamål. Båda dessa faktorer påverkar den relativa förskjutningen mellan produkterna så att den blir som högst under vintermånaderna.

Sammantaget skapar detta en långsiktig trend som vi bedömer kommer att hålla i sig som stärker att världsmarknadspriset på diesel kommer att utvecklas snabbare än världsmarknadspriset på bensin. Detta kommer att understrykas respektive motverkas av säsongsmässiga variationer.

Författare: Sofie Quant