SPI kommenterar Pål Börjesson m.fl. Livscykelanalys av svenska biodrivmedel


Pål Börjesson, Linda Tufvesson & Mikael Lantz lade nyligen fram en rapport över livscykelanalyser av svenskproducerade biodrivmedel. Studien lyfter analyser av etanol från vete och sockerbetor samt RME från raps. Även biogas från olika källor är med liksom etanol baserat på sockerrör från Brasilien. Sammanfattningsvis visar rapporten att svenskproducerade biodrivmedel leder till stor klimatnytta jämfört med dagens fossila drivmedel. Reduktionen av växthusgaserna beräknas till minimum 67 % och maximalt 148 %. 
De höga reduktionstalen har sin grund i den systemutvidgning där biprodukters indirekta effekter inkluderas. Exempelvis kan en rest användas som foder och därmed minska behovet av särskilt framtaget foder med den miljöpåverkan det för med sig. Dessa indirekta effekter kan ha volymbegränsningar kopplade till sig, exempelvis genom en begränsad avsättning för en biprodukt på marknaden, vilket är naturligt och måste därför beaktas vid uppskalning. 
Man kan naturligtvis ifrågasätta användandet av sekundära effekters påverkan på beräkningarna. Om effekten är oundvikligt kopplad till produktionen av biodrivmedel är det självklart att den skall beräknas. Frågetecken kan behöva resas kring sådana effekter som inte är det. Exempelvis är det inte oundvikligt att metangas från avloppsrening och gödselhantering måste släppas ut utan restriktioner. Bara en fackling av gasen ger mycket stora positiva effekter. 
Under alla omständigheter måste förutsättningar sättas och gränsdragningar göras för att komma till ett resultat. Författarna pekar också på behovet av att göra kontinuerliga uppdateringar då förutsättningar förändras. Bl .a. kommer nya biodrivmedel in på marknaden och behöver bli inkluderade. Under sommaren 2010 introduceras ett talloljebaserat drivmedel på den svenska marknaden. Det är en s.k. HVO (Hydrerade vegetabiliska oljor). Produkten baseras på en restprodukt från svenskt skogsbruk och slutförädlas i ett av raffinaderierna i Göteborg. 
Det är bra att rapporten entydigt kan slå fast att användningen av svenskproducerade biodrivmedel samt rörsockerbaserad etanol från Brasilien ger de klimatfördelar som vi har hoppats och hittills trott på. Kopplat till den studie som SPI presenterade tidigare under året genomförd av forskarna Maria Grahn och Julia Hansson från Chalmers tekniska högskola ger det en bra bas för vad som kan åstadkommas i framtiden. Från SPI: s sida har vi under lång tid entydigt pekat på att användningen av hållbart framtagna biodrivmedel, vid sidan av energieffektivisering, är det bästa sättet att få ned utsläppen av koldioxid från transportsektorn. Det enklaste och dessutom mest kostnadseffektiva sättet att minska koldioxidutsläppen, är att öka låginblandningen av biodrivmedel i de befintliga fossila drivmedlen i takt med att de tekniska och kommersiella förutsättningarna kommer på plats. Den här rapporten ger ytterligare stöd för den uppfattningen.

Författare: Sofie Quant