SPI kommenterar Riksrevisionens rapport


Riksrevisionen har i dagarna lämnat över sin granskningsrapport till regeringen angående skattebefrielsen för biodrivmedel. Rapporten finns tillgänglig på Riksrevisionens hemsida. http://www.riksrevisionen.se/templib/pages/NewsPage____2267.aspx

Riksrevisionen tar upp ett angeläget ämne då det handlar om att åstadkomma största möjliga miljönytta med minsta möjliga insats, inte minst mot bakgrund av att resurser alltid är begränsade. SPI har tidigare pekat på problematiken med skattebefrielse som ett styrmedel som riksdag och regering använder sig av och det utifrån flera olika perspektiv bl.a. kortsiktighet och konkurrensneutralitet. Det gäller såväl mellan olika förnybara drivmedel som mellan olika företag på marknaden. Det står också klart att kostnaderna för samhället för fortsatta subventioner blir höga vilket SPI har påpekat vid tidigare tillfällen. Inte minst regeringens oväntade drag att endast öka skattebefrielsen för biodrivmedel som låginblandas från 5 till 6,5 % för etanol i bensin samtidigt som EU ger möjligheten att öka inblandning till 10 % visar att det finns en gräns för hur mycket subventionerna får kosta.

Det är lätt att hålla med i Riksrevisionens invändningar mot otydliga mål, korta tidsrymder och oklara styrmedel och att det leder till oklart utfall. Dock kan konstateras att de svenska drivmedelsbolagen idag i merparten av all bensin och diesel som säljs i Sverige låginblandar med biodrivmedel sedan början av 2000-talet till följd av den skattebefrielse som finns. Riksrevisionen drar kanske däremot lite snabbt slutsatsen att skattebefrielse inte leder till teknikutveckling. Det är en kritisk framgångsfaktor i utvecklingen av förnybara drivmedel och minskningen av växthusgaser. Den teknikutveckling och den introduktion av förnybara drivmedel som har skett från 1995 och framåt hade inte varit möjlig utan skattebefrielse.

Riksrevisionen slår vidare fast att skattebefrielsen inte har förutsättningar att vara hållbar på lång sikt. Som nämnts ovan är det något som nu även regeringen insett och man skall se förslaget om kvotplikt av biodrivmedel på den svenska marknaden i det perspektivet. Kvotplikten fick hård kritik och lades i malpåse. SPI var en av få instanser som menade att om man nu skall gå den vägen var Energimyndighetens förslag relativt väl avvägt.

Riksrevisionen ger fyra förslag till regeringen. SPI vill särskilt trycka på de två sista; konkurrensneutralitet och långsiktighet. Det är ett fundament som alla styrmedel bör byggas på och som är en förutsättning för att kommersiella aktörer skall kunna ta beslut om investeringar.

SPI ser fram emot Riksrevisionens fortsatta arbete inom området.

Författare: Sofie Quant